31/01/2025
Ett gammalt blogg-inlägg värt att dammas av
Känslor
Jag får ofta frågan:
"Känns det inte jobbigt att skicka dina djur till slakt?"
Mitt svar: "Nej, verkligen inte"!!!
Att vara djurbonde och bära ansvaret för våra djurs välbefinnande, det är en ära. Det är SÅ roligt att få följa djuren genom livet och se till att de har det bra från födelse till slakt.
Självklart innebär jobbet med djur ibland svårigheter, och många olika känslor fyller vår vardag. Men att det skulle vara känslomässigt jobbigt att skicka djur till slakt är inte en av dem.
Våra djur blir väl omhändertagna. De lever alla sina dagar med stor frihet i en naturlig flockmiljö med fri tillgång till bra f***r. Sedan har de 1 enda dålig dag, och den är väldigt kort.
Att inför resan till slakteriet lasta vuxna välmående djur i en rymlig, ljus och luftig lastbil, alltid i sällskap av sina trygga flock-kompisar, DET är INTE jobbigt....
Ibland händer det att man förlorar en nyfödd kalv under förlossning eller kort därefter, innan den ens hunnit smaka på livet...DET är jobbigt...
När det istället går vägen, och man lyckas rädda en kalv till livet, då är glädjen omöjlig att beskriva i ord.
Att tvingas se en ko i sorg efter att ha förlorat en liten kalv...DET är väldigt jobbigt...
Att se ett djur vara sjukt eller skadat, DET är jobbigt...att se djuret tillfriskna efter behandling och omvårdnad, ja då är det så man vill dansa!!
Men om djuret inte blir bättre, och ingen räddning finns, då är beslutet om avlivning inget jobbigt, det är en självklarhet, ett ansvar, barmhärtighet.
Att höra media rapportera om hur djur systematiskt plågas under uppfödning, transport och slakt i andra delar av världen...DET är bland det jobbigaste för mig...
Att behöva köpa en anonym köttbit i dagligvaruhandeln, utan att veta hur djuret bakom köttbiten levt, behandlats och slaktats...DET skulle vara jobbigt...men nu slipper jag ju det...
Nej, det jag sysslar med om dagarna är inget jobbigt, det är en ren fröjd!